Det ska bli tjusigt väder, klarblå himmel och febrig värme, över midsommarhelgen. Säger de som gissar utsikter professionellt. Och det får vi väl lita på, de har ju fått till det så till den milda grad, att de har rätt nästan hälften av gångerna – de där vädergudarna i Norrköping.

Det är hög tid att vi inser fakta. Regionen med Västerviks och Vimmerby kommuner, kan mycket väl bli nästa stora besöksmål i Sverige. Och när jag säger stora så menar jag egentligen största. Öresundsregionen, samt de allra största städerna borträknade.

Tydlig flashback. Satt på kommunfullmäktige i Vimmerby och lyssnade på kommunalrådet Micael Glennfalk när han höll tidernas längsta dragning för församlingen. Det drog ut på tiden någon alldeles väldeliga och jag skruvade på mig för jag visste att jag skulle missa Ronnie O´Sullivan mot Ali Carter i snooker-VM.

Allt medan en grupp tjänstemän på skolförvaltningen i Kinda reser till USA för en konferens om IT för 105 000 kronor pågår en rasande skoldebatt i Sverige. De svenska eleverna halkar efter internationellt sätt och exakt alla skyller på alla.

Tänk vad lugnt och skönt det ska bli i Hultsfred i sommar. Ingen festival, inga konstigt klädda ungdomar att reta sig på, ingen hög musik där bortifrån parken, inga badande ungdomar, inga köer på gatorna, inte några felparkerade bilar, inga poliser, inga TV- och radioprogram. Och inga frågvisa journalister.

Miljöpartisten Pontus Wessman var den person som lyfte det kanske viktigaste argumentet på Hycklinge Vindmöte 2, i Höganlids bygdegård på måndagskvällen. Han deklarerade med övertygande stämma att han själv är boende i grannskapet och ”i grunden enormt positiv till vindkraft”, men att ”det är en gåta hur E.On så totalt misslyckats att övertyga bygden” om det positiva med Gröningeparken.
Ja, sannerligen. Det sammanfattar hela frågan på något sätt. Wessman har rätt.

Det var en evinnerlig otur för skolfolket i Kinda kommun, med förvaltningschefen Agneta Gatel själv i spetsen, att de valde att bygga en högstadieskola i Kisa för endast 115 miljoner kronor.
Om de istället satsat 200 miljoner kronor på om- och nybyggnationen så hade de sju kunskapstörstande skoltjänstemännen kunnat åka jorden runt på konferens, istället för bara till Amerika.

Det kan ju tyckas som en meningslös diskussion, frågan om från vilken fastlandshamn färjeförbindelsen nummer två, till Visby och Gotland ska ske i framtiden. I potten ligger två hamnar och två ostkuststäder – Västervik och Oskarshamn.

Idag är det på dagen två månader sedan jag på denna plats tog upp ytterligare några dimensioner kring vår dagliga kost. Det var med anledning av att Vimmerby kommuns nya kostchef Mikael Palm, bjöd in alla berörda till inspirationsträff i Plenisalen.
Tanken var att medarbetarna skulle få en ”energikick” bland annat genom att matinformatören Pär Bergkvist skulle tala om offentlig mat i allmänhet och skolmat i synnerhet. Ett mycket bra initiativ.

Nu är kommunens försäljning av Astrid Lindgrens Värld slutligen avgjord. Även om det naturligtvis ligger en hel del i den kritik mot köpeskillingen som framförts av såväl kommuninvånare, som organisationen Den nya välfärden, så är det trots allt mycket skönt att kunna lägga den historien till handlingarna.

Ni känner alla till scenen. Även om såväl rekvisita som handling skiljer en aning från köksbord till köksbord:
Äntligen hemma efter ännu en dag på jobbet. Skönt att få dra på sig norra europas fulaste mjukisbyxor och en t-shirt som ansågs ha gjort sitt redan för snart tio år sedan. Det är fantastiskt trevligt och så oändligt härligt att äntligen få pusta ut en smula.

Jag vet inte om kommunalrådet i Vimmerby ser sig själv som Hasse eller Tage när han i helgen kommenterade min lördagsledare i denna tidning, som bland annat handlade om att ett av kommunens dotterbolag, Astrid Lindgrens Näs, inte klarar ägardirektiven vad gäller ekonomin.

Bonde söker fruar. Världens kortaste TV-serie.
Linda Lindorff samlar en bonde och sex kärlekshungrande damer på en gödselplatta. En av tjejerna väljs bort och sedan gifter han sig, bonden alltså, med de fem återstående.
Ett avsnitt räcker och Linda gråter. Och alla fruar gråter. Och bonden.

Ett ordspråk är ett ordspråk, helt enkelt. Inget annat. Det är inget facit över livet eller lösningen på mänsklighetens framtid, eller nåt sådant.
Men ordspråken är oftast väldigt tänkvärda. De har mejslats fram ibland av tänkare i flera generationer. Ett av ordspråken går så här ungefär;
Ju fler kockar, desto sämre soppa.